Kirunaflingan

Borta bra men hemma bäst!  Stanna hemma för att läsa och än så länge har jag fixat min pärm så jag har allt där och att det går att hitta i den. Läst ur en bok som inte är vår kurslitteratur men mycket roligare att läsa i. Börjar få koll på det bättre.

Har även varit duktig och sprungit 5 km. Här i Kiruna går spåren antingen nedförs eller uppförs så vid start får man välja ifall man ska flåsa ihjäl sig i början eller på slutet.... jag väljer slutet! Och min slutsträcka är en mardröm för mig men jag kämpar på som en galning. Först börjar det med uppför i nästan 90 grader som blir mindre brant efter en evighet känns det som, när jag är där och kämpar som en galning mot toppen och blir enormt lättat av att ha klara av den, flåsar som en överhettad hund och blickar framåt ser man att backen fortsätter i lite mindre lutning och då vill jag bara lägga mig ner och dö men fortsätter. Kämpar i typ 1-1.5 km i uuppförs...Väl vid starten/slutet är jag så utmattad att jag knappt orkar lyfta benen över stenarna jag går över i skogen på vägen hem. Fatta att jag är stolt idag för det gick superbra! Nog har konditionen förbättrats avsevärt sen start. Och det motiverar en grymt ju! Måste ta mig ut imorogn igen!

Nu återstår bara att ögna igenom lite makroekonomi så jag imorgon kan beta av micron. Måste erkänna att viljan inte riktigt finns där.

Trevlig helg alla trogna läsare och alla andra!