Kirunaflingan

Nu är jag i en fas här i livet som jag egentligen inte riktigt har tid med. Men har den nu kommit så har den kommit. Finns inget att göra åt det än att ta itu med det och hoppas att jag efter denna fas tar saken bättre. 
Den fas som gås igenom är hur allt var, hur allt är och vägen hit. Då menar jag när jag den hemsak morgonen den 7 mars fick mitt livs chock när mamma kom springandes ner för trappan, när jag hörde den stora snyftningen som visade sig bli en vändpunkt i mitt liv. Där och då jag inser att livet är för kort! Det gäller att ta tillvara på livet och leva det fullt ut. Ta bort allt och alla som tillför dig neagtiv energi och att se till att de som finns i mitt liv ger mig den positiva energin som ger mig kraft att ta mig genom eld och vatten. För det är väl så jag kan sammanfatta tiden hitintills. Först har det brunnit av bara den, det har verkligen varit hetta i själ och hjärta. Sedan har det kommit en kalldusch lite då och då där man liksom glömt det som hänt och väntat på att bror ska komma fram som gubben-i-lådan. Det finns inte så mycket som ändrats i mitt sätt att föröska förstå. Jag har inte fått svar på frågan och lär inte få svar på den heller. Jag har fortfarande ett stort tomt hål i mitt hjärta som gapar tomt och som suger kraft. Det är fortfarande lika jobbigt att ta sig till graven för det är fortfarande där jag inser att det är på riktigt. Jag kan fortfarande inte lyssna på 4 låtar utan att tänka på dig och det är en kamp som går inom mig varje gång jag hör dem. En kamp för att hålla tillbaka tårarna. 

Tänk på att vi lever idag. Gör inget du egenligen inte vill göra, utan gör det du vill göra IDAG för imorgon kan det vara försent. För jag tror att om Janne hade hunnit hade han tagit oss alla i sin famn och gett oss tröst och förklarat att det finn en mening. Han skulle ge oss en stor varm kram, dragit ett litet skämt, skrattat och fått oss att le.    

Todays pic from my own photogalleri. The taxidriver is really busted for the red light!!! Perfekt picture!! ;)

DI och andra ekonomitidningar undrade här i början av veckan om vi är i en bostadsbubbla. Jag kan enkelt svara på det med ett stort JA. Vad hände i USA för en tid sedan, jo räntorna var så låga och typ vem som helst fick lån. Klart man har råd med hus när räntan är låg men vad händer sedan när räntan stiger? Jo, då blir det rätt många som får leva på marginalen och för att säkra framtiden, tvingas de sälja. Försäljningen sker då till ett lägre pris än inköpspriset. Och hur klokt känns det att lämna ett hus och fortfarande ha lån kvar?? Det är väl därför det står tomma, ihopspikade hus där borta på andra sidan Atlanten. Så JA, Sverige är i en bostadsbubbla!

Nu ska jag gå och titta till fisklådan...

Idag har vi varit moderna igen och använt oss av den digitala världen för att ta oss igenom Jordabalken i lagboken. Bägge blev vi lite chockade när vi kl 11:15 redan hade avverkat ämnet då gårdagens kapitel (KKrL, SkbrL, PantL, RänteL, PreskrL och Borgen) tog hela dagen d v s typ 7 timmar. Att tillägga är att vi starta dagens pluggning kl 9:30 :)

Hann iaf träffa på L under lunchen vilket var trevligt. Dock blev det inte en sådan lunch som vi är vana vid :) Men vi får ta det när L flyttat in till Luleå, eller vad säger du L?

Nu är jag iaf hemma en vecka framåt vilket känns så skönt. Ska däremot ner till Boden imorgon t o r för förhandlingar med en fröken jag är GodMan till. Hoppas den resan går bra och att förhandlingen ger bra resultat!!!

Annars är planerna rätt simpla. Ska försöka påbörja en sammanfattning till tentorna som är om ett tag. Måste föbereda sig så att det förhoppningsvist blir G på bägge. Hade varit grymt skönt!

So long my friends!!


  

Idag fick jag en härlig uppvakning. Min Prins väckte mig till ett färdig dukat frukostbord. Så skönt med en seg och lugn morgon, att klockan var 08:00 kan vi bortse ifrån. :)

Igår var en seg dag, kände att jag börja få en hej dundrans förkylning. Och idag vaknar jag med halsonda, ont i öronen och känner att jag börjar bli täppt i näsan. Inte bra alls det då tentaperioden börjar strax och nu gäller det att plugga och klara tentan/orna.

Ja, ja nog klagat om min hälsa!
Har redan hunnit rensa i källaren och i skåpen här hemma. nu Är det bara att forsla bort allt och sedan kan vi börja fylla på igen :)

I onsdags var det 7 månader sedan Janne lämnade oss och tog himlen i besittning. Konstilg känsla det här med sorg. Huvudet förstår att han gått vidare medan hjärtat hoppas/tror fortfarande att han lever. Ena dagen är man som vanlig och nästa dag vill man spricka ut i ett stort yl. Livet är verkligen som en berg-och dalbana och Jag vet att det inte finns något jag kan göra åt det förutom att härda ut, vänta ut att tiden ska passera och jag ska lära mig att leva med vetskapen och sorgen att min bror inte längre finns ibland oss. Och frågan jag ställde från början finns kvar: VARFÖR? Varför skulle han gå bort just nu? Varför han? Varför ska vi drabbas igen och igen och igen? VARFÖR?   

Idag har vi i min lilla grupp för en gång skull denna läsperiod (bortsett från jök-övningar en dag) som vi satt hela dagen med dessa övningar. Fm var bara svammel bort och efter lunch gjorde ett besök hos läraren som visade sig ha haft fler folk på besök. Med lite vägledning var 4 övningar av 5 klara för dagen. Hem och råkade somna... vakna och middag. Nu harjag suttit och letat information till vårat projektarbete. Med båda bra och dåliga resultat. Hoppas vi hinner göra mycket av den imorgon. Hade varit skönt att få det avklarat så man kan börja koncentrera sig på tentaplugg på heltid.

Nu te och tvtitt innan sängen... God Natt!!

...kommer visst hem till snö??!

Vill HA!!!!!!!!!!!!