Ett härligt dygn

Fick ett allt för härligt sms i fredags, mitt i firandet av lillkillen. Frågan som ställdes var om jag ville lämna barnen till deras faster för att få vara själv. Och klart ville jag det. Meja bokstavligt älskar ju att vara med/hos sin faster hon jubla och ville åka på en gång.

Lördag fick jag sovmorgon. När bägge barnen var vakna och vi packat ihop lite grejor åkte vi till faster och där var de till idag. Jag då? Jag bara njöt! Var och kolla in turskidor och slängde in en beställning. Var och hälsade på vänner och familj. Är inte ofta jag kan sitta ostört och prata så det kändes hur härligt som helst. Middag ute och sedan hem. Gick omkring hemma och plockade och donade på måfå. Så härligt! Helt plötsligt var klockan 01:00 och jag tvingade mig ner i sängen. Sov ut! Och sedan åkte jag upp till Kiruna och hämtade ut skidorna. Till syrran och åt färskt bröd, mums filibabba! Ja, tiden bara rusa iväg och nu sitter jag här i soffan och kollar frost med ena ögat tillsammans med min fina lilla gumma Meja!

KÄRLEK!!!

Himmel och pannkaka

Oj oj oj vad länge sen jag skrev på denna sida. Nu kommer det iaf ett inlägg
 
Hänt sen sist?
Ska vi ta listformat eller ska vi köra långa historian? Hmmm..
  • Dottern har blivit hela 2 år och 4 månader
  • Vi har fått tillökning i familjen. En liten grabb.
  • Har mist ännu en anhörig som enbart hann bli 20 år
  • Varit på semester med dottern, min mor, min syster och min systerdotter
  • Byggt ut huset. Inte jag då men mannen.
  • Dottern har börjat på dagis
  • Jag leder barngymnastik där dottern deltar (givetvis)
  • Tvättat, städat, diskat och lagar mat
  • och mycket mycket mera...
Hur kommer det sig då att jag kikar in och skrivet ett inlägg nu då?
Jo, jag börjar få inspiration. Min kreativa ådra skriker efter att göra massa saker. Jag spanar och spejar på massa sidor och så börja jag fundera. Alla som piffat upp sina barns rum med massa dyrbarheter. Är det det rummet som barnen leker i eller har de ett till "lekrum"? Och får barnen lek? Vi har eller jag har barnsäkrat hemmet. Jag vill iaf kunna sitta så här i köket, höra hur barnen springer omkring utan att vara orolig att något går sönder. Så ja, det jag inte vill att de petar i finns inte längre framme. Livet blir som lite enklare då.
 

RSS 2.0