Nästan en pilgrimsfärd
För man rensar väl tankarna när man gör en sådan??
Jag rensade iallafall lite av mina tankar. Det kom upp lite vad som helst. Men mest kom det upp saker om min bror. Tänk att det gått lite över 4 månader sedan han gick bort och jag får ännu samma känslor. Att en människa rycks bort gör j*kligt ont, både i kropp och själ. Det värsta är ju att repa själen och det verkar ta tid. Känner inte äns igen mig i vissa handlingar. Jag brukar inte vara bitter men det känns banne mig som jag blivit det. Bitter på detta liv.... varför ska inte vår familj få vara lyckliga? Varför ska vi bara få känna en gnutta harmoni? Och sedan slår olyckan till igen. Jag förstår det inte... Vad har vi gjort för ont här i välden för att få detta straff?
Janne, jag saknar dig så det gör ont, riktigt ont...
